Vår långa erfarenhet har stärkt oss i vår uppfattning att varje individ har oanade resurser. Det är vårt jobb att upptäcka dem och se hur de bäst kan tas till vara på i arbetslivet. Vi arbetar också med att utveckla oss själva så att vi kan tänka i nya banor och ständigt känna lust och vilja att förbättra metoder och arbetssätt.

Affärsidé

Starck & Partner stödjer organisationer och medarbetare genom att erbjuda individ- och ledarutvecklingsprogram.

Starck & Partner bygger också nätverk av företag som organiseras i en Arbetsgivarring, ett unikt verktyg i alla slags omställningsprocesser. Organisationerna som deltar i Arbetsgivarringen skapar möjligheter för medarbetare att utifrån sina förutsättningar och intressen finna sin plats på arbetsmarknaden.

Starck & Partner arbetar för att behålla positionen som spjutspetsföretag. Därför söker vi utveckling och nya arbetsmetoder genom att arbeta med framstående forskare inom området.

Historik

Starck & Partner startades 1997 av Iréne Starck och Nils Pettersson i syfte att förenkla och förbättra möjligheten för arbetsgivare att förändra en arbetssituation för en medarbetare, en s k omställningsprocess. 2013 förvärvades bolaget av Jonas Carlberg som också är VD.

För finna den bästa lösningen för varje enskild individ vid en omställningsprocess började Starck & Partner att bygga det som i dag är Sveriges största Arbetsgivarring. Det är också ett forum för arbetsgivare att mötas och diskutera personalfrågor.

Våra kunder inom och utanför Arbetsgivarringen idag är både privata och offentliga arbetsgivare, fackliga organisationer samt försäkringsbolag och privatpersoner.

Som nyanställd tar det ett tag att lära känna organisationen och kulturen och börja prestera. Efter ytterligare en tid blir det tydligt om företaget och/eller arbetsuppgifterna är de rätta. Alla hamnar vi någon gång under vårt arbetsliv i en situation där vi känner att vi inte kommer vidare. Kanske behöver vi nya utmaningar eller kanske har vi inte kontroll över vår totala livssituation. Då är det lätt att känna frustration, trötthet, uppgivenhet och missnöje. I slutändan finns det en risk att kroppen reagerar och en sjukskrivning tar vid.

Det är livsviktigt för medarbetare på alla nivåer att erbjudas utveckling och möjlighet att reflektera över sin arbets- och livssituation. Och det är lönsamt för arbetsgivaren. Vi på Starck & Partner har lång erfarenhet av att stödja människor att komma rätt i arbetslivet och livet i stort.

Lösningsinriktad metodik

Genom lång erfarenhet vet vi att varje individ har oanade resurser. Det är vårt jobb att upptäcka dem och se hur de bäst kan tas till vara på i arbetslivet. Därför arbetar vi med att bygga på det som fungerar. Vi har utvecklat olika program beroende på var individen befinner sig på sin livs- och karriärkurva.

Forskningen stöder vår erfarenhet och visar att stöd i form av Livs- och karriärplanering lönar sig. I 85 procent av de fall där en medarbetare gör en förändring av sin situation ger det positiv återverkan. Inte bara för människan i fråga utan även för företaget.

En forskningsrapport utförd av professor Gunnar Aronsson vid Arbetslivsinstitutet visar att många inte mår bra i sitt arbetsliv. Av den totala arbetskraften i Sverige är var femte person i farozonen att bli sjukskriven och var tredje i behov av någon form av förändring.

Var tredje i behov av förändring

I undersökningen svarade 8 % att de upplevde sig inlåsta i fel yrke, 9 % som inlåsta på fel arbetsplats. 20 % kände sig inlåsta i sitt yrke och på sin arbetsplats (dubbelt inlåsta). 63 % uppgav att de kände sig tillfreds med både sin arbetsplats och sitt yrke.

Källa: Vetenskaplig tidskrift Yrkes- och arbetsplatsinlåsning. Arbetslivsinstitutet, Aronsson, Dallner och Gustafsson 2000. Fastanställda (n=1832)

Perspektiv på sitt arbetsliv

De allra flesta går ut i arbetslivet vid cirka 18 till 23 års ålder. Perspektivet är att man tidigast ska pensioneras vid 65 års ålder. Det betyder att man har en yrkesverksam karriär på minst 45 år framför sig.

Många som arbetat länge på samma arbetsplats känner att det är för sent att byta arbete vid 45 – 50 års ålder. I stället väljer man att sätta sig i väntrummet, dvs att vänta in sin pension. Denna väntan kan bli lång. Är det så man vill avsluta sitt yrkesliv? Eller finns det andra alternativ under dessa kvarvarande yrkesverksamma år som kanske skulle vara mer meningsfulla.